matspernfors

Hej nostalgiker!

Dagens inlägg kommer att beröra mina skånska systrar och bröder något mer än alla ni andra som har haft oturen att födas och växa upp utanför Skånes gränser. Usch, kan inte ens inbilla mig vilket trauma!

Nå, har ni märkt att jag gärna inleder nya stycken med "Nå"?

Well, many moons ago...

När jag växte upp och nådde den ålder då man började snegla lite så där pillemariskt på farsans spritflaskor, var det väldigt populärt att åka över Sundet från Malmö till Köpenhamn. Jag är ledsen att behöva erkänna i vilken härad min ålder befinner sig i, men det var på den gamla goda tiden när den svenska kronan var starkare än den danska pesetasen.

Men, många gånger hade man inte växlat till danska pengar och det utnyttjade förstås de garvade ölförsäljarna i Nyhavn och dess närområde och kostade en flaska kiwi-vin 80 danska, så fick man pynta 80 svenska. Nu var vi ju så desperata efter fylla, så det fick kosta vad det kosta ville.

Men vi ska såklart inte börja vår resa i Köpenhamn utan vid flygbåtsterminalen i Malmö såklart. Som det proffs man var, så hade man givetvis först druckit "häxblandning" på bussen in till Malmö. Nu tänker ni att resan inte alls började i Malmö och det gjorde den såklart inte. Den började egentligen redan kvällen innan när man smög ner sexton olika spritsorter i en 33 cl läskflaska, från farsans barskåp. Den enda spritsort som fick stå orörd i alla år var en flaska Fernet Branca, som inte ens min pappa rörde. Som vuxen har jag dock pillat på en del flaskor Fernet, men det är en helt annan historia.

Min pappa var på många sätt en mycket klok man, men en av de klokaste saker han sa till oss barn var;

"Jag vet att ni vid något eller några tillfällen kommer att nalla av min sprit, men för Guds skull, fyll då inte upp med vatten." Pappa tillhörde dem som hällde upp sin sprit på karaffer och hade således inga etiketter att markera på. Bengan fick skylla sig själv, men å andra sidan fick han själv ansvara för hur mycket vatten det var i hans single malt.

Nåååååå, på bussen in till Malmö, blandade vi ut häxblandningen med någon typ av läskeblask. Ibland var det bråttom och då fick man dricka blandningen direkt ur flaskan. Detta resulterade oftast i att Köpenhamn fick en spya mindre och Malmö en mer, än vad som var tänkt.

Nåväl (ett lite finare nå), nu stod man förväntansfull i kön till flygbåten och de flesta, inklusive hemresande danska damer i övre medelåldern, luktade redan alkohol. När vi hittat sittplatser och gamla herrar och kvinnor med barnvagn fick stå, beställdes det snabbt in två elefantöl, en Jägermeister och två röde pölser. Snabbt och snabbt, de fick inte servera förrän de var över och inne på internationellt vatten. Det var väl därför man grundade med häxblandningen, tro? Man kan ju inte sitta och nyktra till när båten glider ut ur Malmös hamn?



Landgången gnisslar på den danska kajplatsen 45 minuter senare och likt en hord gnuer rusar ungdomar i åldrarna 14 till 17 in i alla små öl- och spritkiosker som fanns på den tiden. De flesta valde att handla hos "Svensken" för "det kändes tryggt". Jag såg eller hörde aldrig någon svensk därinne och har förstått som vuxen att det såklart bara var någon ölstinn dansk gubbe som tänkt utanför boxen.

Tio minuter och två kassar dansk starköl senare, låg man på någon öppen plats och njöt över att man var vuxen.
Tyvärr var man inte vuxen nog att hålla sig till vanlig starköl, utan man skulle givetvis vara på styva linan och köpa en öl som bar namnet Dynamit! Idag har de flest ölfabrikanter någon öl i sortimentet som håller lite högre alkoholhalt, men då var Dynamiten något i hästväg. Snacka om att det gick rykten likt de som också florerat kring den Österrikiska Strohromen i alla år. "Ooh, den klassas som knark och man får fängelse om man åker dit med att smuggla hem den!"

Förmodligen hade man sluppit åka i fängelse om man åkte dit. men man åkte aldrig dit, för Dynamitölen åkte upp nästan lika snabbt som den åkte ner. När vi lämnade den öppna platsen några timmar efter att vi anlänt, såg den mest ut som efter att ett gäng chimpanser gått en snabbkurs i pizzabakande. Disse svensker!

Vi ryckte på axlarna och yrade in mot Ströget. Mmmm. Ströget. Vilka dofter, vilken musik, vilket jävla bra sätt att bli av med sina polare! Man ägnade i princip 50% av tiden på andra sidan sundet, åt att hitta sina vänner. Kanske bra att man pausade lite från drickandet, men ändå. Visserligen fick man lära sig en del om Köpenhamns innerstad, men det var ju insidan av dess pubar man åkt över för att studera. Förutom de gånger man fått den smarta idén att besöka Tivoli. Tyvärr skulle det bli en alldeles för lång text idag om jag skulle beskriva en dag på Tivoli, men låt mig bara beskriva en sådan dag med två ord. Karusell - Kräka!

I dagsljus drog vi i alla fall runt längs med Ströget och försökte hitta pubar som släppte in oss eller små porrbiografer där vi kunde insupa lite lärdom kring blommor och bin eller som det oftast blev...en parkbänk att powernappa på.

Mörkret började lägga sig och nu gled följet ner mot Nyhavn. Det lite skrämmande, men ack så spännande Nyhavn. Där fick man i princip beställa öl så länge man tillhörde människosläktet. Vissa i vårt gäng fick alltså inte beställa, men vad gjorde det? Ölen serverades i plastglas stora som soptunnor och vi drog runt längs kajplatserna och delade på de öl vi fick tag på. Ibland hände det att någon hade inmundigat precis rätt mängd dansk öl, för att vakna upp dagen efter med en liten teckning på armen. "Oj, vad jag är öm på axeln", kvider en kille på båten hem nästa morgon. När han kavlar upp ärmen, ser vi en Havsörn som har byggt permanentboende på hans arm. Suck!



De sista timmarna innan morgonbåten åter tog oss mot fosterlandet, ägnade vi mest åt att bygga mänskliga pyramider i terminalen för någon timmes sömn. De som lyckats spara några kronor under natten, köpte vingummi som fick tjäna som föda tills vi återigen kunde omfamna den skånska myllan. Stolt klev man upp på bussen hem med två dynamitöl i jackfickan. Puh, man slapp fängelse denna gången också.

Flybåtarna är tyvärr ett minne blott och det serveras obefintligt med öl, jägermeister och röda pölser på tåget över bron idag.

Knus Köpenhavn.