Verklighetssopor!



Hej nöjeslystna!

Varför kan vi inte låta bli att titta på en olycksplats när vi kör förbi den? Vi vet att vi riskerar att se människor som lider och ändå dras våra blickar dit likt magneter. Likaså när vi får för oss att titta på solen. Varför gör vi det när vi vet att det bara gör ont och att vi ser gula fläckar för ögonen i en och en halv timme?

Känns svårt att förklara. Dessa två exempel hör ju inte ihop på annat sätt än att i bägge fallen strider vi emot förnuftet. I det första fallet handlar det kanske om underliggande psykologi. Vi tycker synd om människorna som ligger i diket med ena armen snurrad likt en rävboa runt halsen och den andra i grannkommunen, men vi känner samtidigt en stark tacksamhet för att det inte är vi själva som ligger där.

Precis så kände jag igår när jag tittade på Kanal 5:s nya nöjessatsningar. I tur och ordning, Skånefruar och Kungarna av Tylösand.

Damerna först!

Skånefruar.
Hade det inte varit för att jag är uppvuxen i den region som serien huvudsakligen är inspelad i, hade jag absolut inte tittat på programmet. Min sambo, tittar gärna på alla de sk. Hollywoodkoncepten. Svenska, Danska och Norska kvinnor som på olika individuella vis, lever som parasiter på sina män. Tro mig, hade det varit ombytta roller, hade jag inte tyckt mindre illa om dessa program. Tvärtom faktiskt.

Nå, man har på de olika tv-kanalerna, förstått av vi tittare gillar att frossa i de rika och de kändas privatliv. Anna Anka var först ut och skapade debatt. Hon var inte bara en parasit, utan även en efterbliven linslus. Trots att hon försvann lika snabbt som hon dök upp, svek inte tittarna programidén och nu glor vi på grannländernas blodiglar.

Nu är det då dags för inhouseparasites. Våra alldeles egna "Hollywoodfruar".

Visserligen känns det som att produktionsbolagen garderar sig genom att marknadsföra det som Hollywoodfruar light. Nog var det light alltid!

Jag har personligen svårt att veta var gränserna går för förnedring. Vi har olika smärttrösklar där och jag har nog en ganska hög. Om inte annat märks det när jag slår ner på kändisar och annat löst folk här i min blogg.

MEN! Igår kände jag en absolut känsla av att programmet var inget annat än kvinnoförnedrande. Visst att en 50-årig "egen" företagare inte vet hur man stoppar in en kreditkort i en bensinautomat och sen när personalen hjälpt henne, inte ens kan tanka sin bil. Det kan väl hända alla? Eller?

Nä, jag trodde faktiskt att man skulle följa respektive kvinnas vardag på gott och på ont. Att de skulle visa oss hur en dag ser ut och ur de lever med familj kontra karriär. Visa hur de byggt upp sina verksamheter med blod, svett och tårar. Icke!

Antingen är de blåsta bimbos och deras företag är gåvor från respektive make/pojkvän, eller så är produktionsbolagen sådana svin att de helt enkelt tycker att kvinnoförnedring ger bättre tv?

Igår fann jag mig nämligen som tittare, mitt i ett avsnitt av Robinsson. Jo, det kändes så. Några societetskvinnor som hade gaddats ihop för att överleva andliga övningar och sandslottskonstruktion.

Sen plötsligt satt de i en soffgrupp och skulle berätta om sig själva. Visa upp en symbol för vad som hade gjort att de var dem de är idag. Morgonrocksdesignern började böla direkt och den blonderade solglasögonbimbon gjorde vad alla blonderade solglasögonbimbos gör direkt. Hon hävdade sig genom att visa att hon hade ett diplom. Hon kunde minsann också bolla med siffror. Grattis, en dum blondin är den som omgående berättar hur smart hon är.

Usch, patetiskt! Fattar inte dessa kloka (enligt sig själva iaf) kvinnor att de blir utnyttjade? De måste skämmas något obeskrivligt idag. Eller inte?

Programmets enda mörkhåriga (naturligt iaf) skämdes uppenbarligen inte för att snacka klimakteriebesvär med den nervöse killen i hälsokostbutiken i alla fall. For the record, så var det samma kvinna som hade det lite besvärligt på Statoil.

Kungarna i Tylösand (KIT).
När jag nu nämner ordet skämmas, är det inte svårt att byta spår för att istället gosa in oss lite i ungdomarnas nya reality soap. Eller ungdomarna är kanske att lägga ribban lite för högt. De yngre tonåringarna och de som fortfarande befinner sig i kiss och bajsåldern.

KIT slog alla rekord igår. Det värsta är, att ju mer skit det skrivs om detta elände, desto fler tittare lockas in i skiten, men jag måste. MÅSTE!

Måtte djävulen sluka dessa produktionsbolag och bajsa ut dem i brinnande matolja!

Nåväl i KIT har man samlat gymnasieskolornas absoluta bottenskrap. De som ställt upp i Big Brother och liknande program genom åren, är änglar i jämförelse. Carolina Gynning ter sig som en nunna i detta sällskap.

Här diskuteras överhuvudtaget inte om man ska jobba, lära känna varandra eller vad man månne ha för intressen hemmavid. Vem är jag? Jo, en knullare som älskar sprit! Och det är bara vad tjejerna tänker. Suck! (Inte suck som i suga, utan suck som i suck, hopplöst alltså).

Här presenterar sig den ene killen efter den andre som kvinnornas gåva från Gud. De kan supa och de kan knulla minsann. De har dessutom tatueringar som täcker 84% av deras totala hud. Undrar hur många av dessa nötter som går omkring med "Tre små rätter" intatuerade, utan att veta om det?

Nu hör det till saken att det sorgliga är, att de får knulla direkt. Det är sorligt på många plan, men vem tar hand om dessa killar och tjejer "dagen efter"?

En snubbe lyckades somna i jacuzzin första natten och när han vaknade upp, satt övriga nissar där och efterfestade. Killen försökte ropa; Hey, vad kul, jag é med igen, men det kom bara upp rester av hans nattamat i vattnet.

Mysigt gäng.



En kille som liknar Ådi i Katten Gustaf, började äventyret genom att komma ut ur entrén på Statoil med två paket kondomer i handen under parollen, "I´m set".

Nu fick den pajasen ju napp första kvällen och fick gömma salamin i en lokal platinablonderad juridikstude...
nä, hon var nog inte studerande. Kanske utstuderad? I vilket fall som helst, verkade hon ha ett intellekt som Homer Simpson och fick vandra hem på morgonen med en lätt svidande sensation i akterkastellet, kan jag tänka.

En av killar är en extremt irriterande liten mörk kille. Jag har aldrig sett maken till störig person faktiskt. Jag sa till mig själv att; "Ja, den lilla råttan får i alla fall inte till det i sommar", men i nästa sekund när man visar vad som kommer efter reklamen, ligger fanskapet där och hånglar i en soffa. Jag hann bara se ryggen på tjejen, så det kan ha varit en kudde med peruk. Jag fick inte veta svaret, för jag orkade inte se klart skiten.

Jag hoppas nu att det kommer en dansk och en norsk version också, så man kan säga Svenska Kungarna i Tylösand (SKIT)

Dagen efter.
Imorse, när jag var ute och motionerade, funderade jag lite på det här med hur man känner inför ungdomars framfart. Som i ovanstående tv-program och liknande. Är man plötsligt en sån där surgubbe som man ogillade när man själv var ung?

Jag har faktiskt en tes, tro det eller ej.

I generationer har vuxna människor klankat ner på ungdomarna. Det har handlat om allt ifrån musiksmak till kläder och frisyrer, men fram till nu, när min generation, 60-talisterna är föräldrar till tonåringarna, har det handlat om avundsjuka.

Jag kan absolut känna en känsla av avundsjuka ibland när ungdomarna kör sitt race, men samtidigt, tycker jag synd om dem. Fan, de sitter ju bara inne och ugglar! Spelar tv-spel, super etc.

De är inte ute och lirar fotboll, landhockey, hoppar hopprep (kanske lite ungt kanske), utan de hänger på shoppingcenter och på McDonalds och gör nada nyttigt!

Nu generaliserar jag, men jag tror absolut på att vårt teknologiska samhälle, där vi snart kan kommunicera genom våra tankar, håller på att krossa mänskligheten!

När jag var ung, hängde man dessutom ute mer för att alla "skämdes" för sina föräldrar. Man ville inte vara hemma för där var ju de töntiga vuxna. Men nu är vi själva som föräldrar så jävla unga i sinnet, så att ungdomarna accepterar oss och hänger hemma. Fan!

Alltså! Dagens surgubbar, är inte sura och avundsjuka. Vi tycker bara synd om ungdomarna!

Nä, tvinga de jävlarna att snickra landhockeymål och basketkorgar, så det blir folk av dem!

Skånefruarna kan lämna över sina hinkar och spadar och låta barnen bygga sandslott. Själv kanske de kan koncentrera sig på sina företag. Om de företagen existerar, vill säga? ; )

Mitt slutgiltiga förslag är att mixa dessa grupper i en såpa, så får vi ser hur mycket sex det blir mellan de självutnämnda hingstarna och de klimakteriefrustande hemmafruarna.

Jag är rädd för att det blir massor!



Kommentarer
Postat av: Clas

Ska skicka dig ett inofficiellt (men sant) Anna Anka citat som ar sa grovt att det far bli via FB messaging.. ;)

2010-09-09 @ 12:09:23
Postat av: majsan

HEJA MATS!!! "...bajsa ut dem i brinnande matolja!" HAHAHA

2010-09-09 @ 14:23:26
Postat av: Linda

Klockren analys, kan inget annat än att instämma! Börjar bli jobbigt att alltid skämmas, när man ser skåningar på TVn. Tack Majsan för tipset om Mats blogg! /linda

2010-09-10 @ 15:11:58
Postat av: Mats

Tack för besöket Linda, välkommen igen. Ja, Maria får 0.19 öre per besök hon genererar. Som ett sms ungefär. Hälsa Anders!

2010-09-10 @ 16:23:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0